Semester!

DSCN0605Så har en vecka gått in på semestern och det är lite svårt att förstå att tiden kan gå så fort! Visserligen har vi hunnit med en hel del och det känns som varje dag räknas och ändå har vi redan nedräkning tills vi ska hem, vilket är helt galet. Vi känner bägge två att en månad är lite lite för att träffa sambons närmsta familj. Det betyder så himla mycket att vara här och vi har varit hit alldeles för sällan så därför känns det i underkant. Med en liten tar allt lite extra tid men det är inte alltför mycket meck ändå. Vi landade i huvudstaden Sofia för en vecka sedan och var hos min sambos syster i 2 dagar, införskaffade lite småbarnsprylar, fikade och vandrade inne i stan. Därefter tog vi bussen ner till de södra delarna av Bulgarien där föräldrarna bor uppe i bergen. Vi kom sent på kvällen och jag tror de andra passagerarna var nöjda med att bli av med oss då Noelia hade svårt att somna sista biten och bara grinade non-stop. Vi var iaf glada över att vara framme!

Vädret har varit ostadigt, mycket moln, en hel del åska och regn men det gör ingenting. Värmen och hettan påminner en ibland om att sommaren verkligen är här! Sambons mamma kom ihåg att jag var ett stort fan av baklava och vi har tyvärr redan avverkat första plåten! Haha.. Jag lär ha lagt på mig när vi beger oss hemåt Sverige igen, något annat vore ett under! Hon bjuder friskt i vilket fall då hon tycker jag blivit lite tanigare sedan förra gången vi sågs. Förmodligen blir vi hemma denna veckan och nästa och sedan beger vi oss till Istanbul för att träffa bröderna och deras familjer. Och även om solen inte tittat fram så mycket än så hoppas jag att jag slipper bege mig hem precis så vit som när det begav sig!

När det gäller språk och kommunikation känns det inte så farligt faktiskt. Jag har ju min personliga tolk men förstår ändå en hel del, jag kan bara inte prata med dem. Jag har enbart småord och vissa meningar jag kan använda mig av, fast de fyller ju sin funktion. Ensamheten i att inte kunna tjattra runt en massa gör mig inget denna gång. Fokus ligger inte längre på mig utan på Noelia och jag är alldeles nöjd med det. För mig har det här kommit att bli en riktig semester eftersom de vill umgås med lillan. Sambon sköter snacket och således också henne väldigt mycket. Jag har t om lyckats läsa ur min första pocket på riktigt riktigt länge sedan vi fick vår dotter. Simmaren hette den och ni kan tro att den inspirerade mig till att skriva ytterligare. Så nu har jag faktiskt börjat på riktigt, inget manuskript utan text på riktigt!

Lillan är trött och vår lilla stadstur har kommit till sitt slut, vi ska bege oss hemåt bergen snart igen! Men det kommer säkert fler uppdateringar framöver, om än med lite mellanrum! Ha det fint sålänge allihopa!

DSCN0670

blogstats trackingpixel

Kommentarer inaktiverade.